Pride

Så är det dags för årets Pridefestival som redan pågått flera dagar. Förra året gick jag faktiskt i tåget tillsammans med sonen och kusin Anna, i Centerpartiets sektion. Det var helt ofantligt roligt. Sven stod upp i vagnen och vinkade åt de hurrande folkmassorna som kommit för att beskåda tåget. Lille Sven var lycklig, centergrabbarna spexade och strålade och mina mungipor gick inte att få ner från öronen.

Det är en folkfest och någonstans i människors hjärtan hoppas jag att det politiska – eller ännu bättre uttryckt – det mänskliga budskapet går in.

I gallerian går installationer att beskåda. En av dem är ett tyg med text på. Som tyg är det vackert och med texten något extra. Alla förbipasserande erbjuds klippa en bit av tyget och sätta fast det på en väska, jacka eller bara gömma det i sin ficka. På min bit står det: Här är vi allihopa normala.

I år går vi nog inte i tåget. Mina kära brorsbarn bor hos oss en vecka, så vi nöjer oss nog med att delta i den hurrande folkmassan.

Bilden är från förra årets parad.