God Jul

”Nu är glada julen här , här, här”… den texten står broderad på den julbonad som mormor broderat åt mig 1980 och som fått följa med genom livet. Nu hänger den över matbordet första julen i huset.

December har varit en intensiv månad jobbmässigt. PMUs julkampanjs budskap om våldtäkter som krigsstrategi passerar gränsen för all fattningsförmåga. Fyra gäster från Kongo kom för att ge ett ansikte åt det sannslösa och jag hade förmånen att få vara med dem 24 timmar om dygnet i o m att de även bodde hos mig.

http://www.pmu.nu/jul/

Det var fantastiska dagar som fortfarande fyller mitt medvetande till bristningsgränsen och som sätter djupa spår. Även om ämnet tyvärr inte är nytt gör mötet att det denna gång inte går att hålla ifrån sig. Det blev en vecka fylld med både tårar och skratt. Starka möten med människor som berättade sina egna livshistorier när de berörts av Mama Justine och Dr Mukwege som huvudpersonerna hette. De livsöden jag fick berättat för mig, den egna kampen mot krigets tillsynes hopplöshet och omvärldens bristande förståelse och vilja att ta tag i något annat än soldat-mot-soldat-krig. Våldtäkterna som massförstörelsevapen, en långsam men effektiv strategi för att förgöra ett helt folk, är uppenbarligen något världens beslutsfattare – och vi vanliga dödliga också för den delen – inte har lika lätt att ta tag i.

Trots detta hårda ämne är det värme och hopp som våra gäster lämnar efter sig. Dr Mukweges utstrålar en sällan skådad vishet och jag kommer alltid att bära våra samtal med mig. Mama Justine är en fantastisk person och hennes erfarenheter är svåra att ta in. Hon strålar och får symbolisera ljuset för detta års julfirande.

Nu i julhelgen går jag in i vecka 31 av graviditeten. Långa observationer med ultraljud har visat att barnet nu drömmer när det sover. Detta kan man se genom att barnets ögon rör sig på samma sätt som hos sovande vuxna. Mama Justine hade kommit ännu längre i sin graviditet vid den första våldtäkten hon utsattes för. Och efter allt våld den innebar så förlorade hon barnet – och troligen möjligheten att alls kunna få fler barn. Jag tror inte att det går att skylla enbart på graviditetshormoner från min sida att hennes händer på min mage, och alla framträdanden med gästerna i julkampanjens syfte fick en extra dimension.

Julens firande bygger på ett annat litet barn som ska ge oss hopp och framtids tro, försoning och upprättelse. Jag ber för mama Justine återvändande till ett ännu oroligt område, för alla som inte kan stämma in i nästa rad på min julbonad ”för oss alla lika kär, kär, kär…”

Och jag vill tillönska er alla: en riktigt God och Fröjdefull Jul.

Historiens största utvecklingskris

Precis som fattigdom och hunger till stor del handlar om resursfördelning, är HIV/aids i högsta grad en maktfråga. Mest drabbade är den arbetsföra generationen, vilket slår hårt mot samhället. Det går därför inte att se HIV/aids som enbart en hälsofråga, eftersom den berör samhällets alla delar och således är en utvecklingskris. HIV/AIDS epidemin har en allvarlig påverkan på landets ekonomi. Förutom att den påverkar den förväntade livslängden är effekterna på både jordbruksproduktionen och den industriella produktionen förödande.

Unga och kvinnor är de grupper som är mest utsatta på grund av ekonomiskt beroende, samt de sociala och kulturella mönstren. Kvinnor är mer drabbade av fattigdom än män mycket på grund av deras ekonomiska underläge i kombination med de traditionella reglerna och strukturerna.

Det nedsatta immunförsvaret som HIV/aids innebär är också orsaken till att många sjukdomar man tidigare haft kontroll över, nu återvänder. Tuberkolos är en sådan sjukdom som nu slår hårdare igen.

För bara ett par år sedan var aidsmedicin, antiretrovirala mediciner (ARV), uteslutande till för rika människor i rika länder. Medicinerna omgavs av patentregler som helt enkelt gjorde dem alldeles för dyra och därmed otillgängliga för fattiga människor i de länder som drabbats hårdast av hiv/aids. Idag är bilden en annan. Världshandelsorganisationen, WTO, har mjukat upp patentreglerna så att billigare mediciner idag kan tillverkas som gynnar fattiga människor med aids.

Vi har alla en roll i kampen mot aids. Kampen i sig består av en sammanhängande kedja av aktiviteter som bygger på både förebyggande aktiviteter, vård och rehabilitering. För att förebygga spridningen av HIV/aids finns det några fokusområden som är ofrånkomliga: utbildning, hälsa, mänskliga rättigheter och jämställdhet.

Fattigdom och analfabetism hänger ofta ihop. Dessutom visar undersökningar att förekomsten av hiv bland utbildade kvinnor är lägre än bland kvinnor som inte fått utbildning. Att arbeta för kvinnors rätt till utbildning är därför att prioritera.

Fattigdomen blir tydlig, både som orsak och för att den ökar i och med epidemin. Arbetsbortfallet, de höga sjukvårdskostnaderna, och begravningsomkostnader ödelägger hela familjers redan utsatta ekonomier och leder till att de inte har råd med de allra mest elementära behoven i familjen. Barnnutrition, utbildning och hälso- och levnadsförhållanden för de efterlevande påverkas katastrofalt.

Det är viktigt att inte backa för att denna utvecklingskris bottnar i kvinnors rätt till sin egen kropp och sin egen sexualitet. Det råder fortfarande brist på kunskap, och det finns en rädsla för det öppna samtalet kring hiv/aids och sexualitet och vi måste få till en öppen diskussion och dialog om hur smittan överförs, skam, skuld, trauma, jämställdhet osv. Sammanfattningsvis ligger mycket av arbetet i att erkänna de underliggande orsakerna, som utsätter människor för hivsmitta och arbeta för både social och ekonomisk jämställdhet, alfabetisering bland kvinnor och flickor samt för en ökad tillgång till sjukvård.