Globala veckan när jag nu är i min vecka 27

Något som är positivt med de här utnämningarna av FNs internationella dagar och liknande som nu till exempel Globala veckan, är att det väcker tankar och diskussioner, anledningar att ta upp frågor vid middagsbjudningar som kanske annars inte förekommer i alla kretsar.

Rubriken för årets globala vecka är som jag tidigare nämnt: Sida vid Sida, och man fokuserar på att minska fattigdomen genom olika åtgärder och jag skulle vilja betona att vi kan minska fattigdomen genom att vi alla, som individer, gör ett aktivt val – varje dag – i hur vi väljer att leva våra liv för en hållbar utveckling för allas bästa.

Under min förra graviditet bodde jag ironiskt nog i kloster – ett Birgitta kloster. (Jag hade blivit gravid innan jag kom dit men var ovetandes om detta.)

Birgitta var rik vilket möjliggjorde hennes framtåg – trots att hon var kvinna. (1303-1373 och tack och lov har det hänt en del sedan dess) Hon hade fått utbildning vilket var ovanligt för en svensk kvinna under hennes tid. Birgitta växte upp i en välbärgad familj. Hon hade kunnat blunda för att alla inte hade det så bra som hon.

Vi i Sverige tillhör den grupp på 20% av jordens befolkning som är rika. Vi har tack vare våra ekonomiska tillgångar (tyvärr) ingångar i beslutsfattande och vi har valmöjligheter som påverkar jordens utveckling. I vårt dagliga liv röstar vi dagligen vare sig vi låtsas om det eller inte, för eller emot, en positiv hållbar utveckling, vi bekräftar eller förkastar alla människors lika värde. För antingen tycker vi att det är viktigt att alla människor mår bra – även de som tillverkar våra välfärdsprodukter – eller så tycker vi det inte.

Tiden i klostret var fascinerande på många sätt och gav mig oerhört mycket. Och om Birgitta finns mycket att säga. Hon födde 8 barn och när hennes make dog körde hon igång, och även om hon varit aktiv redan innan så var det då allt tog fart med allvar. Hon satte både påven och kungar på plats, la sig i politiken på nationellt och internationellt.

Och som många gånger förr och senare när kvinnor höjt rösten kommer fascinerande förklaringar till varför hon ställde krav på förändring.

Ett exempel är att hon som änka hade en otillfredsställd sexualitet som gjorde henne halvtokig…?! En annan att hon är beskäftig med en stark böjelse för att ”blanda sig i andras förhållande”: påflugen, hänsynslös – kort sagt vulgär och primitiv.

Om det är definitionen på kampen för rättvisa så önskar jag av hela mitt hjärta att den globala veckan och allt annat engagemang som organisationer, kyrkor och individer bedriver ska uppfattas som påfluget, vulgärt och primitivt.

Det är inte alltid lätt att ta ställning. Det är inte alltid som rätt väg är den lättaste vägen. Birgitta visste det. Vi vet det och hon bad: Herre visa mig din väg – och gör mig villig att gå den.


Vecka 27
Barnet:
Bebisen har fortfarande ganska gott om plats för att röra sig fritt. Balansorganet i innerörat är nu utvecklat så att fostret själv kan välja ställning och hålla sig kvar i den. Det är inte helt mörkt i livmodern, barnet kan därför skilja mellan starkt solljus och nattmörker. Storlek: cirka 33 cm lång och väger cirka 800 g.

Mamman:
Det kan komma så kallad råmjölk från dina bröst, speciellt vid sexuell upphetsning och när du ser någon annan amma sitt barn. Detta är ett tecken på att hormonsystemet i kroppen fungerar som det ska.

Sida vid Sida

Det är en vacker höstdag. Luften är hög, solen skiner människor i kvarteret är ute och ordnar i sina trädgårdar.

Här i huset är det tyst och stilla. Min lille son och min man sover middag. Snart kommer det att bli full rulle, eftersom det är barnkalas hos grannen och sedan bär det för min del av till Mälarökyrkan på Ekerö där det för närvarande råder allt annat än lugn!

I dag börjar nämligen Kyrkornas globala vecka. Det är en nationell kampanj som i år har rubriken "Sida vid sida" - i kampen för att utrota fattigdom och hunger. Syftet ät att visa att ”när vi var och en, /.../ sida vid sida, verkar för rättvisa och förändring är vi en kraft att räkna med.”

Jag älskar sådana kampanjer! Eller rättare sagt jag älskar när människor gemensamt engagerar sig och lägger tid och kraft på att uppnå förändring. Jag har haft förmånen att följa Mälarökyrkans förberedelser inför veckan och det är minst sagt fascinerande vad engagemanget och de gemensamma krafterna lyckats åstadkomma av en kreativitet som lyckats smitta av sig långt utanför kyrkans väggar, till företag på Ekerö, till kommunens tjänstemän, till ICA!

Tack kära mänskligheten för all godhet och allt hopp ert engagemang ger – tack Mälarökyrkan för ert initiativtagande och all glädje ni sprider. Jag ser fram emot kvällens konsert!

(Det konkreta målet för just Ekerö i denna kampanj är ett projekt som massajer driver i Tanzania för att förebygga spridningen av hiv/aids i ett mycket drabbat område. Gå gärna in och läs mer om kommande veckas aktiviteter och kampanjen, på kyrkans hemsida)

Med detta går jag också in i vecka 26. Jag funderar över vem som finns där och sparkar i magen och över vilken värld det nya lilla livet kommer ut till. Jag är oerhört tacksam för alla människor världen över som genom sina liv visar att godheten kommer att segra – som i alla vackra sagor. Ibland känns det mörkt, men för varje individ jag träffar, eller har förmånen att läsa om, som driver projekt och engagerar sig där den befinner sig för rättvisa, positiv och hållbar utveckling, kan jag inte annat än känna tilltro! Välkommen lilla barn, till en fantastisk och fascinerande värld.

Barnet:
Ryggraden blir starkare och smidigare, för att den skall orka bära kroppen. Lungorna utvecklas alltjämt och barnet växer till sig mer och mer. Med lite tur kan man höra barnets hjärtslag genom att någon lägger örat mot din mage. Ögonen är nu färdigbildade och barnet har lärt sig att både andas in och ut. När barnet hör ljud reagerar det med högre puls, och spelar du musik kan det hända att hon/han rör sig i takt. Det finns studier som visar att barnet reagerar på beröring runt denna vecka. Bebisen kan leka med sina fingrar, suga på tummen, hosta och hicka. Storlek: cirka 32 cm lång och vikten cirka 700 gr.

Mamman:
Livmodern närmar sig de nedersta revbenen.

Kiss och bajs

Om någon man känner privat satsar på att skicka regelbundet stöd till något så kallat utvecklingsland, är det oftast de med fadderbarn i en fin liten ram hemma som berättar om sitt engagemang och sin insats.

Det är jättebra.

Något som gör oändlig skillnad i dessa utvecklingsländer men som jag aldrig hört någon ”faddra” till är toaletter. Trots att avföring är något som berör ALLA - tro’t eller ej! – så är det något som inte riktigt blir ett diskussionsämne runt matbordet så att säga. Inget som människor glatt säger på coctailfesten ”jag delar helst med mig till byggande av latriner så att folk slipper få diarée i onödan på grund av bristande sanitet.”

Barnadödligheten i Stockholm, London och Paris var på 1800-talet i samma storleksordning som många av de värst drabbade u-länderna idag. Stigande inkomster får inte bukt på problemen. Det måste fattas politiska beslut om att prioritera vatten och sanitet.

Skillnaden från 1800-talet här är att vi då levde på varandra och ohälsan således drabbade alla och det gick inte gömma sig för det. Idag är kvarteren av rika och fattiga väl åtskilda så att de som har makten glatt kan blunda för problemen och behöver inte påminnas om det varje dag. Vid ministerbesök uppmanas dessa att inte ens besöka kåkstäderna av ”säkerhetsskäl”. Bilden av hur det ser ut behöver därför inte nå oss i vårt trygga, rena samhälle med tillräckligt med toaletter.

Med tillräckligt med rent vatten per person och tillgång till toaletter minskar barnadödligheten med 40-60 % enligt UNDP. 5000 barn om dagen dör på grund av bristande sanitet och brist på rent vatten. Under -90-talet dog lika många barn på grund av krig som på grund av diare. Det är verkligen helt sjukt. Vatten finns i världen, men den är ojämnt fördelad på grund av felaktiga politiska beslut. Dessutom är det en jämställdhetsfråga. För att ta ett exempel slutar många flickor i skolan redan tidigt i puberteten eftersom det inte finns toaletter på skolan vilket gör det omöjligt att sköta hygienen vid menstruationen. Ett annat exempel är säkerhetsfrågan om de toaletter som finns byggs så att kvinnor blir utlämnade av att ta av sig nakna på avskild plats.

Vem fattar besluten och när ska vi våga prata om kiss och bajs på en nivå som räddar liv och egentligen är enda sättet att höja levnadsstandarden och livskvalitén i världen!

Bygg en latrin! Om du inte vet vart du ska vända dig för att finansiera en sådan så hör av dig till mig!

Vecka 25
Barnet:
Könsorganen är nu utvecklade. Det är även hörseln och fostret kan nu faktiskt urskilja olika ljud. Storlek: cirka 650 g och över 30 cm lång. Fötterna är 5 cm långa.

Mamman:
Livmodern är ungefär lika stor som en fotboll. Din navel skjuter kanske ut. Har du upplevt vadkramp? Minskad blodgenomströmning, för låg kalciumhalt eller vätska kan kanske vara bovar i dramat.

Livspusslet

Det här med livspusslet är en gåta alla måste jobba på uppenbarligen. Och det är ett ställningstagande som aldrig tar slut. Vi blir liksom aldrig färdiga med det. Ständigt förändras ju livet och förutsättningarna och då måste också ett nytt ställningstagande göras.

Livet är fullt av spännande och roliga saker att göra och engagera sig i. Att kunna säga nej är en klassiker. Att frammana styrkan att säga nej till ett uppdrag eller uppgift som är intressant och som man brinner för är inte så lätt. Och jag vill ju dessutom vara någon man kan räkna med!

Att jobba heltid med ett intressant jobb, spendera tid med familj och barn, släktingar och vänner, hinna träna som är så bra för kroppen, hinna sova tillräckligt, hinna laga bra och näringsriktig kost, ha en hobby, och dessutom vara en spontan människa som är redo för spännande upptåg! Försök få ihop den ekvationen!

Lägg där till att de flesta av oss inte bor på hotell och därmed bör sköta hem och hushåll, planera renoveringar och trädgårdsarbete, skotta och byta till vinterdäck, försöka att inte ta livet av för många av växterna i fönstren, handla och ah det hemtrevligt och ordningsamt… Good luck!

Jag tyckte att jag var ganska bra på att börja anpassa mitt liv och hitta balans och harmoni. Så kom ett nytt fenomen! Dagis! Det är strålande med dagis! Verkligen. Sven trivs jättebra, fröknarna är bra, barnen kul, och det är bra med den stimulans och pedagogik som förskolan ger. Men så kommer det här med att många barn på samma plats leder till att Sven också blir sjuk, något vi tidigare varit tämligen förskonade ifrån.

VAB fick jag snabbt reda ut vad det var och hur det fungerar. Så nu vet jag det. Det har hunnit bli några dagar då och då som spenderas med att ha ett febrigt litet barn i famnen. Fantastisk förmån att systemet finns och att det således är lätt att finnas för sina älskade små knytt i dessa stunder. Men i ett samhälle som vårt och prestationsångesten hög, blir frånvaro från jobbet en lojalitetskris. Jag skulle aldrig drömma om att INTE vara hemma med Sven då han behöver mig, men det är inte utan dåligt samvete som jag ringer in för att rapportera till jobbet att jag inte kommer idag. Och detta trots att jag nog är på en av världens bästa arbetsplatser av förstående människor som anser att man ska prioritera sina barn.

Och omständigheter som förändras och som måste få en plats i våra liv, som vi måste acceptera, arbeta på att acceptera kommer ständigt att komma. Vårt uppdrag att se till vårt livspussel och göra de prioriteringar och fatta de beslut som är bäst för oss själva och vår omgivning – det är alls vår plikt. Även om den kampen inte är lätt att vinna över oss själva.

Vecka 24
Barnet:
Fostrets ögonbryn och ögonfransar är nu fullt utvecklade. Nackkotorna syns tydligt. Eftersom inte fettreserverna är uppbyggda, är fostret ganska smalt. Om födseln skulle sätta igång nu har barnet en möjlighet att överleva, men kommer att behöva medicinsk behandling med noggrann övervakning i kuvös. Barnets balansorgan har utvecklats och det kan känna vad som är upp och ned i livmodern. Nu påbörjas en viktig utvecklingsfas i hjärnan. Hjärnbarkens celler, som sysslar med det medvetna tänkandet, börjar nu att mogna.
Storlek: cirka 30 cm och vikt cirka 600 g.

Mamman:
Känner du ibland små oregelbundna sammandragningar? Det är livmodern som övar och det är inget farligt. Kanske mår du nu bra och orkar leva vidare som vanligt, kanske känner du ett större behov av att ta det lugnt och att vila. Lyssna på din kropp och instinkt och gör vad som känns bäst för dig. Hormonnivåerna i kroppen börjar plana ur och humöret brukar jämna ut sig. Många känner sig lugnare och gladare.