Felfokus - igen!

Problemet är inte att flickor kläs i rosa med fjärilar, hjärtan och glitter. Problemet är att pojkar INTE kläs i det.

Flickor har större utrymme att göra vad de vill, klä sig hur de vill, bli vad de vill utan att dömmas allt för hårt.

Pojkar får definitivt inte klä sig hur som helst, göra vad de vill, eller bli vad de vill utan att ständigt behöva förklara sig.

Men så länge pojkarna håller sig till normen har de ett strukturellt försprång, ett handikapp i golf som tjejerna inte får.

Den strukturella ojämställdheten rör sig sakta men säkert åt ett bättre håll. De normativa är segare. De där myterna som ibland känns hopplösa att ta sig ur. Som helgens bröllopsfest, där det verkade som om alla hade gett sig katten på att upprätthålla den allra mest klyshiga bilden av manligt och kvinnligt. I sånghäftet fanns en manligordlista och en kvinnlig ordlista, där allt i den ena, oavsett vad som sades, uppmandades tolkas som efterfrågan på sex, och i den andra allt skulle tolkas som otydlighet, bristande självkänsla och ovilja till sex.

Även tal och lekar syftade i mångt och mycket, att bevisa just denna mentala skillnad mellan bruden och brudgummen, mellan män och kvinnor - trots att de exempel som togs upp från de bådas liv knappast visar på en sådan fundamental skillnad, varsig vad gäller beslutsamhet, äventyrslystnad, stordåd, framgång eller temperament.

Jag förstår allvarligt talat inte skämtet i det hela. Men som någon påpekade, jag kanske inte ska ta det så allvarligt. Bara acceptera att någon tycker att det är roligt att skoja om att jag som kön är otydlig med bristande självkänsla och att alla män omkring mig, grottbjörnsaktigt bara tänker på sex?