Ny frisyr, månggifte, och möjligheten att komma på fötter.

Ännu en stillsam dag i byn. Zenabo flätade håret på en av barnen som numera bor hos dem, eftersom hon nyligen förlorat sin far. Frisyren håller i ungefär två veckor. Smidigt! Önskar att jag också bara skulle behöva styla håret varannan vecka och ändå ha perfekt frisyr!

Tittade på bilder med lärarna på förskolan, och minns förra och förrförra årets besök i byn då även mina barn var med. Undersökte hur det gått för jordgubbsplantórna jag hade med från Sverige och planterade i skolträdgården första dagen av mitt besök. De såg ut att må bra!

Fick besök av byäldsten. Förr var det hans bror som hade rollen. Brodern var således också den som gett mina barn sina burkinska (mellan) namn. Men han gick bort i somras. När jag framförde mitt deltagande i sorgen svarade han att jag inte skulle vara orolig, den gamle var gammal och han själv hade nu övertagit rollen och allt fortsatte i sin ordning och var som vanligt. Livet har sin gilla gång.

Vi åkte och besökte Josephine, Papa Josephs första fru, alltså min äldsta mamma, som också var den som överlämnade mig till Peder då vi hade vårt traditionella giftemål i byn. Hon är gammal nu, som Papa Joseph, men såg ut som hälsan själv! Hon har alltid haft ett skarpt huvud, som dock inte riktigt fått komma till sin rätt...
Under flera år var hon alkoliserad och nedgången. Tro katten, min spontana tanke skulle förstås vara att ringa min psykolog och börja spara pengar för att ha råd med en ny omgång träffar med denne, men om man inte har varken psykolog eller pengar vet inte jag heller vad jag skulle ta mig till!

Det började med att deras gemensamma söner dog, en av ormbett, en av malaria. Papa Josephs far beslöt då att det var dags att ta fru nummer två, för att få nya söner (de har dock ett gäng döttrar också). Josephine var redan förgammal för att få fler. Då blev allt helt galet och det slutade med att det helt plötsligt finns fyra fruar som ska hålla sams.

Josephine bor sedan många år tillbaka med ett par av sina döttrar och deras familjer. Hon är omgiven av barn och barnbarn och har kommit på fötter igen. Söta kära Josephine.

Papa Joseph bor varannan vecka, fördelat på de två fruar som gett honom söner.
Vi stannade i en matbutik påväg till Josephine för att jag ville handla med mig lite åt henne. Olja, salt, socker, tvål, lite olika burkar och kex. Tog dubbeluppsättning så att jag också kunde ta med mig hem till Zenbo. Papa Joseph skrattade och sa att jag nu får känna av månggiftets diplomati. (Av de två övriga är en ute ur bilden helt och den sista har jag aldrig träffat, bara hennes son. Jag tror att Papa Jospeh känner att det inte känns helt korrekt för mig att även hon finns inblandad).

Ikväll satt vi länge under stjärnorna och pratade om relationer, och livsval. Sykadorna spelar och Papa Joseph säger att månen står mycket bra, bara lycka och glädje för den med sig i denna position.