Hurra för GAPMINDER

Hans Rosling, professor i internationell hälsa, tog över scenen, och skrattsalvorna haglade genom salen.

Minst sagt upplyftande.

Få kan prata om världsekonomin som han.

Och att han kan visa på faktisk framgång! Han kan visa på att milleniemålen uppnås i de flesta länderna. Att de länder som går långsammare är de länder som redan hade rätt bra utgångspunkt. Och de länder som inte funkar är de som har galna diktatorer som Burma och Nordkorea.

Spara och slösa har bytt platser. I-länder är slösa. Medelinkomstländerna är spara. Och utvecklingsländerna är inget av det, de varken sparar eller slösar.
Hans skojar om det mesta, med mycket seriositet.

Många talar om att investeringar är bättre än bistånd, men då pratar man om olika saker. Fråga Kamprad vilka länder han vill investera i. Jo länder som redan kommit i kapp och har bra infrastruktur, utbildad arbetskraft och fungerande tullväsen! Så bistånd behövs i låginkomstländerna medan investeringar kan ta över när det blivit medelinkomstländer.

Hans fråga till Bill Gates: Vad är svårast att tjäna pengar eller ge bort dem? Bill svarade att ge bort dem: när man tjänar dem ser man enkelt vad som kommer in. Det man ger bort är svårare att mäta resultat av. Gunilla sammanfattade samtal med Bill: måste man kunna så mycket för att kunna ge bort så mycket!

Åh vad skönt om man krävde högre kompetens för att få arbeta med utvecklingsbistånd.
Hans varnar för ”boutique bistånd”, dvs sådant som blir lite gullig yta men som inte kommer att förändra världen. Som att samla in tvättade strumpbyxor för fistula-sjukhuset i Etiopien. Strumpbyxorna kommer att komma till nytta, men inte förändra världen.

Hans får frågan om vem som är ansvarig för att informera om den positiva utvecklingen i världen, kunskap om andra länder och våra relationer. Hans menar att det INTE är biståndsorganisationernas roll, utan skolans roll. För det handlar om allt i samhället, investeringar och innovation. Det är inte trovärdigt om det bara är de som själva arbetar med det som också ska undervisa om det.

Och slutord: rik och frisk befolkning medför INTE automatiskt demokrati och mänskliga rättigheter, det är en kamp för sig.

www.Gapminder.org