God Jul och Gott Nytt År

Så här i slutet av detta händelserika år,

påväg mot ett nytt år

med engagemang och möjligheter

sänder jag en önskan

om fred, hälsa och massor av glädje.

Paus i bloggtrafiken och så ses vi nästa år!

God Jul & Gott Nytt År
Önskar Stina

Hipp hipp för Canada

Peter Mörkeberg är migration officer vid Canadensiska ambasaden. Han är ansvarig för ett stort antal länder, och det finns 250 st som honom runt om i världen. Deras uppdrag är att leverera en kvarts miljon personer till Canada om året. (+180 000 tillfälliga arbetstillstånd) Dessutom gillar Canada inte cirkulär migration, utan vill att folk kommer och sedan stannar!

”As you can see we need more people here so please send more!”

Studier visar att 3 av 4 arbetskraftsinvandrare återvänder hem. Planen är inte att stanna.

Och det är inte unikt för Canada. I Sverige är det är bara de stora städerna, universitetsstäderna och Åre som har positiv demografi. All annan landsbygd kommer framöver att ha stora problem att rekrytera pga åldrande befolkning.

De argument och de farhågor för arbetskraftsinvandring som användes under början av 1900-talet , kommenterade Peter Mörkeberg vasst, liknar de som används i dagens Europa. Det blir tydligt att förstå att det är förlegat att vara rädd för arbetskraftsinvandring, och motargumenten har enligt Peter obefintlig verklgihetsgrund.

Det samma gäller åsikter om var personen bör komma ifrån. Vad gäller invandring är det ålder, utbildning, och yrkeserfarenhet det som är viktigt, inte var du kommer ifrån.

Men för att det ska lyckas krävs en inställning som tror på och välkomna förnyelse och utveckling. Även retoriken är viktig. Det står i Canadas grundlag att det är ett mångkulturellt land!

Historiskt var alla välkomna i Canada, utom sjuka och kriminella. Sedan övergick man till att var man tvungen att komma från rätt länder. Och nu är man tillbaka till att alla är välkomna, om man har rätt kompetens.

Det som i Canada ses som ett brott får inte komma in. De som är dömda för misshandel eller rattfylleri får exempelvis blankt nej. Tydligheten vad som gäller bidrar ofrånkomligen till att bygga upp förtroendet internt hos det kanadensiska folket.

85% av befolkningen i Canada säger i oppinionsmätningar att de är för arbetskraftsinvandring och att de tycker att det är bra för den nationella ekonomin.

Det borde vi ha som mål i Sverige att slå!

”Därför vill jag öppna biståndet”

Einstein sa något i stil med: Det behövs massor av nya tankar för att lösa de problem som gamla tankar ställer till med.

Biståndsminister Gunilla Carlsson vill öppna biståndet för att minska avståndet mellan skattebetalaren och den fattiga mottagaren. Hon menar att arbetet med bistånd måste reformeras.

”Problemet är inte när man är ute och träffar organisationer och civilasamhället, ännu mindre när man träffar mottagaren, som ofta visar sig vara innovativ och framåt – utan i den egna organisationen, de regida systemen, och bristen på resultat.”

Alla som vill så väl måste ju också vara ansvarskrävande. Det är samma sak som med invandringen som jag tidigare skrivit om. Det räcker inte att vara god och välvillig. Man måste också vara ansvarskrävande och titta på resultat. För det ÄR en möjlighet.

Gunilla tittar sig runt om i salen och sa att Sverige nog inte riktigt tagit tillvara den kompetens och erfarenhet som de nya svenskarna kan bidra med ”om jag uttrycker mig oerhört försiktigt”...

Jag är glad över Gunillas engagerade stämma under seminariet som känns genuin! ”Man är kvar i de gamla systemen. Man använder inte den nya tekniken. Man ser inte de nya utmaningarna. Och man vågar inte prova nytt.”

”Kan vi gå in med hedern i behåll och säga att vi ska hjälpa afrikanska länder att förbättra sin förvaltning, när vi inte själva lever upp till modern transparans och struktur.”

Hennes mål är att det ska bli tydligt och enkelt tillgängligt för alla:
- Vem gör vad
- Hur är det finansierat
- Vad har de lärt sig

Jag kan bara hålla med. Vi måste ständigt sträva efter att bli bättre, granska oss själva och utmana oss själva.

korruption, vart vi än i världen vänder...

De tio punkter Sadevs Gunilla Törnqvist (generaldirektör) kommit fram till under dessa 100 dagar för att bekämpa korruption, följer några grundläggande antaganden:
Att transparens är viktigast.

Att det mest ”innovativa” måste testas och man måste sedan agera i enlighet med fattade beslut

Att vi måste arbeta mer över nätet, virtuellt, SMS osv, eftersom nätet som verktyg alltid ligger steget före oss.

Så utifrån detta har hon kommti fram till följande utan inbördes ordning (inom parentes min kommentar):

1. Vi måste se och erkänna att biståndets kärna är pengar (Här krävs entrepreörstänk, hur är bästa anbvändning av pengar, multiplisering av pengar och återanvändande av pengar) och se över upphandlingsförfarande. (Här krävs massa mer kompetens om vad som faktiskt är ett bra beslut. Billigast är inte alltid bäst, eller rätt beslut)
2. Se och utgå från verkligheten. Världen är inte statisk, utan saker händer snabbt och är detaljrikt. (som någon sa i frågan om EPA-avtalen: djävulen ligger i detaljerna. Det som teoretiskt och enkelt verkar korrekt är inte alltid så öppet och jämlikt när det kommer till verkligheten) Försök se och fånga upp tendenser – och använd sedan informationen!
3. Anpassa kronans användning till verkligheten. (Här var jag ute och hostade...)
4. Renodla och förstärk organisationen. Där det tipsas om att Sida ska lägga över en del policy-arbete på UD, och även förstärka i ”fält”. Även Regeringskansliet fick en passning om att arbeta mer i projektform, över departementsgränserna, med kompetens utifrån...
5. Se att varje funktion är rustad för uppgiften. (Tydligt ledarskap verkar behövas... att ha tydlig rollfördelning, tydlig uppdragsbeskrivning och anställa folk med rätt kompetens till rätt uppdrag... Kolla med Agneta Järbeck, verksamhetschef i Nacka kommun!)
6. Använd och utveckla efterlevnanden av UNCAC. (lätt att göra policys, men efterlevnaden är något annat! Se bara på alla företags policys för hållbarhet, jämställdhet och codes of conduct!)
7. Stärk hela rättskedjan – från anmälan till återkrav. (som med statestik, ekobrottsmyndigheten, barn som far illa osv. Det är lättare att anmäla än att följa upp och se att det faktiskt uppnås resultat. Om vi menar allvar måste vi avsätta resurser att fullfölja det vi säger att vi står för.)
8. Ökad kommunikation i både ord och handling. (Japp action måste vara en naturlig följd!
9. Arbeta med ledarskap och attityder. (Kolla med Agneta Jörbeck igen! Ett bra ledarskap på chefsnivå, skapar ledarskap genom hela kedjan av medarbetare.) Man vet inte alltid bäst själv!
10. Inrätta en internationell kommunssion mot korruption. Ensam är inte stark.

Hela processen som lett fram till de punkter som presenterades idag, känns ”nära”, ändå på riktigt och inte så pompöst att det blir en fin fasad. Samtidigt som även de tio punkterna är rätt ”logiska” och ”sunt förnuft”, och kanske inte så super innovativa.

Så japp, nu väntar vi på action igen! Och som vanligt är det även vi "små" människor som måste vara en del av action taken!

www.innovationspanelen.se

Trevlig helg!

Önskar er alla en glad och ljusfylld Lucia-helg!

Hurra för GAPMINDER

Hans Rosling, professor i internationell hälsa, tog över scenen, och skrattsalvorna haglade genom salen.

Minst sagt upplyftande.

Få kan prata om världsekonomin som han.

Och att han kan visa på faktisk framgång! Han kan visa på att milleniemålen uppnås i de flesta länderna. Att de länder som går långsammare är de länder som redan hade rätt bra utgångspunkt. Och de länder som inte funkar är de som har galna diktatorer som Burma och Nordkorea.

Spara och slösa har bytt platser. I-länder är slösa. Medelinkomstländerna är spara. Och utvecklingsländerna är inget av det, de varken sparar eller slösar.
Hans skojar om det mesta, med mycket seriositet.

Många talar om att investeringar är bättre än bistånd, men då pratar man om olika saker. Fråga Kamprad vilka länder han vill investera i. Jo länder som redan kommit i kapp och har bra infrastruktur, utbildad arbetskraft och fungerande tullväsen! Så bistånd behövs i låginkomstländerna medan investeringar kan ta över när det blivit medelinkomstländer.

Hans fråga till Bill Gates: Vad är svårast att tjäna pengar eller ge bort dem? Bill svarade att ge bort dem: när man tjänar dem ser man enkelt vad som kommer in. Det man ger bort är svårare att mäta resultat av. Gunilla sammanfattade samtal med Bill: måste man kunna så mycket för att kunna ge bort så mycket!

Åh vad skönt om man krävde högre kompetens för att få arbeta med utvecklingsbistånd.
Hans varnar för ”boutique bistånd”, dvs sådant som blir lite gullig yta men som inte kommer att förändra världen. Som att samla in tvättade strumpbyxor för fistula-sjukhuset i Etiopien. Strumpbyxorna kommer att komma till nytta, men inte förändra världen.

Hans får frågan om vem som är ansvarig för att informera om den positiva utvecklingen i världen, kunskap om andra länder och våra relationer. Hans menar att det INTE är biståndsorganisationernas roll, utan skolans roll. För det handlar om allt i samhället, investeringar och innovation. Det är inte trovärdigt om det bara är de som själva arbetar med det som också ska undervisa om det.

Och slutord: rik och frisk befolkning medför INTE automatiskt demokrati och mänskliga rättigheter, det är en kamp för sig.

www.Gapminder.org

Gunilla Carlssons 100 dagar

Utrikesdepartementet har bjudit in till en seminariedag och workshops om biståndet, om att förbättra biståndet.

När hon öppnar dagen med att ge sin vision, ger hon en 0-vision, biståndet måste bli överflödigt. Det är prestiglöst. Jag tänker främst på min mor. Det är hela hennes sätt att arbeta. Hon undervisar och leder i utvecklingssammanhang, för att själv inte behövas mer. Förskolan i Nakamtenga där hon arbetat med förskollärarutbildning är ett utmärkt exempel! (www.yennengaprogress.se)

Människor i fattiga länder är inte en hjälplös, stackars massa som är beroende av hjälp utifrån. Jag är stärkt av alla de fantastiska och superkompetenta människor jag växt upp med att få lära känna i flera av världens fattigaste människor. Jag tror att det ger mig en mer positiv syn på möjligheterna för världens utveckling, än många andra omkring mig.

Gunilla ”Det är brist på frihet snarare än brist på mat, som skapar fattigdom.”
Hon menar att vi bygger förmycket av tänkandet om bistånd på strukturer som skapades för 40 år sedan. ”Jag träffar för få människor som ger mig innovativa idéer på hur man kan gå till väga, och som sedan vågar testa!”

Samhället måste ge förutsättningar till att våga prova, kanske våga misslyckas. Vi ska absolut inte göra om samma misstag flera gånger, men vi måste våga testa nytt, våga försöka.

Gunillas fem v-en:

Vilja – men det räcker inte med en god vila, vi måste
Veta - när vi vet mer kan vi
Välja – och när vi valt måste vi
Våga – för att sedan kunna
Visa - vad vi uppnått och vad vi lärt oss

Tack Gunilla.

Arbetskraftsinvandring

Hur attraktiva är vi egentligen? Uppenbarligen är det inte så många som söker sig till Sverige som vi gärna vill tro! Eller om jag uttrycker mig tydligare, Sverige har ju inte riktigt visat sig superlyckliga över att välkomna arbetskraftsinvandring, men samtidigt vill vi tro att vi är det bästa landet att komma till och vår självbild är därför att det skulle bli anstormning om vi släppte gränsen fri!

Men om man jämför med andra europeiska länder, är det uppenbarligen inte så lockande att komma just till Sverige. Som Fredrik Federley uttryckte det: ja vad lockar med ett land som den senaste månaden haft två soltimmar... Är våra skattenivåer verkligen konkurrenskraftiga? Kan man verkligen spara pengar om man kommer hit och jobbar ett år?

Trots reformen förra året är antalet som kommit senaste året inte mer än vad det brukar vara. Problemet är arbetsmarknades struktur, inte att vi är för många. Vi har gott om plats.

Och det är snarare ett problem än något annat. Hög arbetslöshet betyder inte att de luckor går att fylla som behövs.

Botkyrka Fair Trade City

Grattis Botkyrka!

Nu är det klart att vi, Botkyrka, har blivit certifierade Fair Trade City!

Efter att från starten suttit med i styrgruppen för att ta fram underlag och handlingsplan för att Botkyrka skulle kunna certifieras, är jag superlycklig att det nu är klart; Lagom till jul!

Det har varit en fantastisk och inspirerande grupp att arbeta i, och det bästa av allt, är att detta bara är början! Det är nu det sätter igång! Planerna för 2010 är redan i full gång och vi välkomnar alla som vill vara med att delta i ett mer medvetet konsumentmönster.

Och som sagt, nu när det lackas mot jul kan klapparna få extra dimension! Ökad konsumtion av Rättvisemärkt sätter dessutom större press på de företag som inte har rättvisemärkta produkter, att också se över sin produktion och hur den påverkar det närsamhälle där produkterna produceras och inte minst de egna anställda!

Grattis och tack! Framtiden är vår gemensamma!

Donnergymnasiet och ordet solidaritet

Musikklasserna på Donnergymnasiet i Göteborg hade tema solidaritet. De spelade på äldreboenden och satte upp post-it-lappar runt stan med glada budskap.

Och tema-perioden avslutades med solidaritetskonsert på Världskulturmuseet.

Och det var där vi kom in i bilden. Intäkterna gick nämligen till förskolan i Nakamtenga (läs mer på http://www.yennengaprogress.se/). Vi fick berätta om bakgrunden till detta minst sagt lyckade projekt, som utstrålar solskenshistoria och framtidshopp. På de stora betongväggarna rullade bildspel med bilder från Nakamtenga, på barnen, lärarna, deras aktiviteter och omgivningarna.

Och musikeleverna spela så det stod härliga till. Entusiasmen lyste och kvällen sprudlade av glädje.

Stor tack till Donnergymnasiets musikklasser och allt ert engagemang! Sådana som ni kan förändra världen!